lbda -

8 December 2011 Torsdag - det bästa inom hästväg

Jag har funderat på mitt bästa hästminne. Och det är så klart egentligen, och det är ett sånt minne jag mer än gärna skulle vilja ha tag på, nå dit och vara där igen.

Hela sommaren 2011 var det bästa inom hästväg för mig. Jag och Annie stod i Annikas stall ensamma. (Ja tänk, jag hade min häst ensam, bäst vi vräker ur hur hemsk jag är.) Det var så otroligt bra och så otroligt skönt.

Det var lugnt. Jag kunde cykla dit om jag så ville, de var på bra avstånd. Det var skönt att alltid komma dit själv om jag så ville. Ingen annan ute i stallet, ingen som pratade om något som jag inte orkade höra på. Jag behövde bara bry mig om mig själv och mina egna problem. Ingen som la sig i och kunde bestämma. Det var helt enkelt bara så lugnt, så skönt. Nästan som att man hade ett eget stall, och den känslan är en som är väldigt nära hjärtat. Varje dag ville jag till stallet, varje dag var det så otroligt viktigt att vara där oavsett om jag bara skulle beta Annie eller slå av strömmen och ta in henne en stund mitt på natten då det var som varmast.

Och så hade jag hjälp så fort jag behövde. Om det bara var en liten sak eller om jag ville ha hjälp med en lektion. Det fanns alltid tid för mig, och jag fick alltid hjälpen jag behövde just för den dagen. Jag kämpade så hårt och jag älskade varje sekund utav att göra det. Jag minns så många tillfällen jag spenderat över att försöka rida Annie på ett bra sätt. Och ska jag vara ärlig så känns det som att den mesta dressyrdelen är borta just nu.

Hoppningen går bra och framåt. Jag har börjat komma på hur jag ska rida henne. Känns jätte skönt. Men dressyren.. jag vet inte. Backen håller oss tillbaka känns det som. Jag vet inte hur jag ska göra längre och det känns jätte tungt för dressyrbiten känns som det absolut nödvändigaste för mig. Jag saknar otroligt mycket som jag hade i somras. I dag ska jag backa flera steg, vi ska ut och rida på åkern och hon ska vara lång och låg och vara avslappnad. Trava på rätt långsamt men med bra steglängd, sen ska hon få kliva fram lite och sen ska jag plocka ihop henne.

2011-12-08 @ 16:21:15 Allmänt Permalink

Kommentarer

Postat av: sandra

Var hon helt lugn med att stå själv? Antar att du menar utan hästsällskap? Är hon en häst som är lugn annars, och inte blir "galen" när hon blir själv ute i hagen eller när de andra hästarna rider ifrån er om ni är ute o rider osv?

2011-12-08 @ 18:35:33
URL: http://ildapilda.blogg.se/

Postat av: sandra

Okej, vad skönt. Jag har funderat mkt på det, att ha ilda själv.

Precis som du beskriver Annie så har ilda inte heller nga problem, när hon är brunstig gnäggar hon åt allt i princip o ville haka på, men hon hetsar aldrig över att vara själv o har aldrig dragit från mig i stiuationer då hon blivit ensam. Nu går hon ju själv o ser knappt ngn häst o hon verkar trivas bra.

Det är svårt att veta om d tar skada eller inte, man kan ju inte annat än bedömma ur sin egen synpunkt men det gör det svårt eftersom så många tkr att det är helt fel.

jag tkr kanske att man borde ta d lite mer individuellt... Precis som m människor, vissa måste ju vara själva, andra klarar det inte alls men kul att veta att ngn provat m positiva resultat iaf!

2011-12-09 @ 00:26:52
URL: http://ildapilda.blogg.se/

Postat av: Ingela

Jag har haft Sonic själv flera veckor men han kunde se andra hästar längre bort. Han stod först med grannens hästar men då slutade han dricka så han fick komma tillbaka i sin egen hage så började han dricka igen. Jag ser inget fel i att ha dem ensamma i perioder, speciellt Sonic är lite av en ensamvarg =)

Kul att det går bra i hoppningen =) Dressyren kommer, antagligen behöver det bara sjunka in.

2011-12-09 @ 20:40:56
URL: http://semperfidelisesto.blogg.se/

Postat av: Danielle

gud vad mysigt det låter :)

2011-12-27 @ 23:45:10
URL: http://frysmarkt.blogg.se/

Trackback