29 November 2011 Tisdag
Du vet att du är tillsammans med en hästtjej när...
- Du plockar ur din nytvättade tvätt ur tvättmaskinen och inser att din nya fina skjorta ser ut som ett hårigt gosedjur eftersom hon har tvättat sina schabrak i maskinen alldeles innan.
.
- Du hoppar in i hennes bil en varm sommardag och tvingas omedelbart kasta dig ut ur densamma lika fort igen, eftersom hästlukten är så stickande att det inte går att andas i bilen. När du påpekar detta för hästmänniskan så stoppar hon in huvudet i bilen och säger "Jag känner då ingen lukt".
.
- Du får en tydlig knuff i sidan om du skulle råka stå i vägen någonstans. Att be någon flytta på sig med ett vänligt verbalt påpekande är uteslutet, utan hon markerar kraftfullt fysiskt på vilken plats hon förväntar sig att du befinner dig på.
.
- Din garderob förändras från att innehålla ljusa, snygga kläder till att mer och mer påminna om scoutledare Frasses våta dröm. Dessutom börjar du spara på gamla tröjor och byxor med motiveringen att "de är bra att ha i stallet".
.
- Du inser att du oftare ser din partner i höga läderstövlar och med en piska i handen, än i en fin klänning. Detta helt utan att ni ägnar er åt någon trevlig perverterad lek i sovrummet efter mörkrets inbrott.
.
- Begreppet "ridtrosor" förs in i ditt ordförråd. En bra "ridtrosa" får inte skava, inte vara för tunn, inte vara för liten eller synas genom ridbyxorna. Eftersom alla veckans dagar innehåller ridning så är sexiga underkläder ett minne blott.
.
- Du hittar din ridtjej vid hyllan med majs i affären ivrigt letande efter den billigaste burken. Tänk att det kan skilja hela två kronor mellan olika märken! När du påpekar att den billigaste burken smakar träpellets så möts du av en oförstående blick och kommentaren "man måste spara pengar". Exakt samma oförstående blick får du utanför hästaffären när hon kommer ut med en full påse med hästsaker fast hon egentligen bara skulle handla en grimma. Fast nu är kommentaren istället "det ser mycket ut, men det gick bara på tre tusen och det är faktiskt bara saker jag behöver".
.
- Det klagas ljudligt om att det är långt att åka till jobbet eftersom det tar femton minuter, men hon åker glatt en och en halv timme enkel väg bara för att se en kompis tävla i en lokal LB någonstans mitt ute i ingenstans.
.
- Du får träna upp din förmåga att inte vara svartsjuk, eftersom hon är borta 3-4 timmar varje kväll, och är dessutom helt omöjlig att nå på mobilen. Att störa i stallet är som att svära medan Runar ber middagsbön allra minst.
.
- Alla ekonomiska kalkyler runt hästen är rena glädjekalkylerna. Att köra bil och transport till en tävling kostar 10 kronor per mil (för annars har hon inte råd att tävla). Att sedan bilen drar en och en halv liter per mil med transporten bakom, och bara bensinen kostar 13 spänn per liter är inget som du behöver bekymra dig om.
.
- Huset där ni bor sakta men säkert fylls av olika, mer eller mindre suspekta, föremål som skall föreställa priser från olika hästtävlingar.
.
- Du inte kan gå på vänster sida om henne när ni är ute och går utan att hon får ett spel och måste byta sida. På höger sida leder man både häst och man.
.
- Hennes telefonbok i mobilen innehåller de mest suspekta namn. Nej det är inte gamla pojkvänner eller kodade älskare, utan helt enkelt namnet på olika hästar i stallet. Hästmänniskor kallar varandra vid hästnamn, punkt slut.
.
- Dina kollegor på jobbet börjar sniffa i luften och diskret titta under sina skor om de har råkat trampa i något olämpligt på vägen till jobbet. Hyperallergiska Siv i växeln börjar nysa hysteriskt varje gång du går förbi. I själva verket har du bara tagit din hästtjejs bil till jobbet.
.
- Du upptäcker till din fasa att hittar till fler stall och tävlingsplatser runt om i Sverige än till krogar och uteställen.
23 November 2011 Onsdag
Vi hade dressyrträning i går. Det gick jätte bra. Det känns som vi är påväg tillbaka igen och det känns riktigt skönt faktiskt. Galoppen kändes otroligt mycket bättre idag jämfört med förra veckan, och jag fick ihop traven otroligt mycket bättre.
I söndags var jag ute och galopperade, rätt fram och bara framåt hela tiden, jobbade mer i ett övertempo så att hon hela tiden skulle komma fram och lyssna på när jag ville fram extra. Och det gick otroligt bra, red henne kring 40 minuter och sen fick det räcka, för då var både jag och hon nöjd.
.
Måndagen var det så hårt i backen, så då var vi bara ute och skrittade på åkern. Går knappt rida någonstans nu, hade hellre fått komma lite snö så man har bättre möjligheter till att rida ordentligt.
Uppdateringen har varit jätte dålig, men jag ska skriva mer om dressyrträningen sen, och kanske har jag filmer att erbjuda. Det beror på hur jag känner då, (;
17 November 2011 Torsdag
vaaad hände med uppdatering? Tja, den suger. Det mesta känns rätt.. ja, blä just nu. Jag återkommer i morgon med all uppdatering ni missat! :)
12 November 2011 Lördag
"Ditt förstånd och din passion är rodret och seglet i din sjöfarande själ.
Om nått av dem går sönder kommer du bara driva runt, eller bli fast mitt i havet.
När bara förståndet råder, är det en avskärmande kraft.
Och passion, som inte bevakas är en låga som brinner mot sin egen undergång."
9 November 2011 Onsdag
Jag har inte bloggat i går, och inte i dag heller. Men jag återkommer i morgon med en hel del uppdatering, både positiv och negativ, haha. Om man nu kan säga så.
7 November 2011 Måndag
... Jag är ute i sadeldjungeln igen.
Jag hoppades på att T6an skulle funka (i princip av hela mitt hjärta hoppades jag det.), för den är skön och det gör inget om Annie kommer bygga på sig. En prisvärd sadel, kan jag tycka.
Men nu söker jag som ett tok igen, på onsdag ska jag prova en Wintec 500 CC. Som jag hoppas ska passa, annars är det ut och fortsätta söka. Det vore ju helt okej om man kunde bajsa pengar så jag kunde köpa vilken sadel jag ville och blunda för priset - det funkar dock inte så, tyvärr.
Funkar inte den här sadeln kommer jag nog att prova en Princevill, är det någon som har erfaranhet av dem?
3 November 2011 Torsdag
Något jag tycker förekommer överallt, mycket på hästbloggar och bloggar överhuvudtaget är dessa "hissningar och dissningar." - Det gör mig helt enkelt fullständigt galen! Och jag kan inte vara ensam om detta förhoppningsvis.
.
Jag finner det helt enkelt oerhört barnsligt. Det är okej att ha egna åsikter och tycker någon att jag har fult schabrak så visst, det är ju jag som använder schabraket och jag har köpt det av en anledning, alla har olika smak. Men jag tycker det är så synd att man ska lägga ner tid på sina "dissningar", speciellt när man har bloggen så vem som helst kan läsa den. Minns ni hur det var när man var yngre? När man ville ha det där som dem äldre hade, oavsett om man själv inte tyckte om det vidare mycket. Och gissa vad, det är fortfarande så!
.
Det kan sitta yngre tjejer/killar och läsa just din blogg och velat ha dem där byxorna så länge, eller klippa håret på ett visst sätt, eller på något sätt sparar pengar till något som dem verkligen tycker är fint och så ser dem någon äldre (kanske en förebild?) skriva hur fult det här schabraket är, eller hur ute det är att ha såna byxor. Drömmen försvinner direkt. "Jag vill inte vara en förebild" du VILL kanske inte vara en förebild, men faktum är att det finns folk som ser upp till dig ändå, och på en blogg utan lösenord kan vem som helst besöka obegränsat. Du dissar någon annans stil, förvänta dig att det kommer komma sura miner och folk som tycker olika - precis som du. Men man kan visa det på olika sätt. Jag låter folk köpa sina grejer och jag köper det som jag tycker är fint - utan att på något sätt bli medryckt av någon.
.
Är det bara jag som går i de här tankarna? Det kan helt enkelt inte bara vara jag.
3 November 2011 Torsdag
Mitt minneskort fungerade inte att stoppa in i datorn som det gör på vissa, så jag gör så här istället:
"You taught me how to feel the butterflies over and over and over."
31 Oktober 2011 Söndag
Fick en fråga i går varför jag drev bloggen, eller i vilket syfte kan man väl kanske säga. Idén kom direkt då vi skulle börja med projekt arbete i trean. Jag ville ha en blogg och låta folk följa en vanlig tjej som har ett varmblod och följa med i utvecklingen och samtidigt driva en hästblogg. Är det något speciellt mig som skiljer mig från mängden? Nah, inte egentligen, kan jag väl påstå.
Och det har väl inte blivit så mycket film och bilder att jämföra med, men under de sista gångerna jag varit iväg har jag inte haft med mig kamera/någon som kan använda kameran åt mig. Så det har som inte blivit.
.
Men jag är säker på att det ska komma mer. Och jag vill inte bara att folk ska se utvecklingen för mig, utan jag vill gärna lyfta fram varmblod som ridhästar. (Jag länkar mer än gärna vem som helst som vill lyfta fram sin häst.) Samt bara ha en hästblogg, där folk får tycka och tänka som dem vill, där jag får höra andras åsikter och där folk får veta vad jag tycker. Mina tips och mina idéer som jag tycker funkar bra.
.
Jag vill nå ut till olika sorters hästmänniskor och höra vad alla tycker, och inte bara jag. Jag är öppen att prata med och är väldigt ärlig med hjärtat på rätt ställe. Så om ni undrar egentligen vad mitt projektarbete går ut på så har ni en liten försmak i alla fall, visa min utveckling, lyfta fram varmbloden och samtidigt visa min vardag med tankar och idéer!
31 Oktober 2011 Måndag
Jag har ett sadelproblem framför mig. Jag vet att det är folk som läser min blogg och jag tror många kommer tillbaka faktiskt eftersom statistiken är rätt lik hela tiden förutom vissa dagar då den är lite högre, det är sällan den blivit sänkt. Så nu skulle jag vilja att de som läser bloggen och som är involverade i detta kanske kan ge sin åsikt.
.
Det är så att jag är ute efter en hoppsadel. Inte just nu men kring efter jul någon gång. Och jag skulle gärna vilja ha en ganska ordentlig sadel ändå, men i en bra prisklass för som sagt - man har inte så mycket pengar som studerande och vill betala så mycket som möjligt av sadeln själv. Jag skulle behöva antingen en vid/extra vid beroende på märke så klart, och gärna en 17". En 16" kan funka det har jag på dressyrsadeln, men jag upplever 17" bättre. De sadlar jag provat är en Santa Cruz Celine (?)som inte låg bra. Annie hade tidigare haft en sån sadel, och det kändes rätt självklart att den skulle ligga bra, men den gjorde tyvärr inte det, inte just nu i alla fall trots att hon är "okej" musklad, men självklart kommer hon muskla på sig mer. Sen har jag även provat en Stubben, en siegfried tror jag och den låg inte heller bra. Men jag provade en nyare Santa Cruz som Hanna i stallet har som ligger bra. Och så ska jag prova en Crown. Men vad säger ni där ute som provat hoppsadlar och som kanske ha en liggandes där hemma, vad har ni för tips? Och vad ligger prisklassen på? Jag skulle på ett sätt vilja prova en Thorowgood, T6 eller T4, någon som har erfarenhet av dessa sadlar? Dem skulle också gå att beställa helt nya för ett vettigt pris om det är en sadel som passar Annie.
.
Jag har en Santa Cruz New England som ligger bra, finns det någon "Motsvarighet" till en hoppsadel som kanske är rätt lik i bommen och liknande? Kom med alla förslag och tips ni har!!
30 Oktober 2011 Söndag
Vad har jag pysslat med i kväll? Ja hörreni, jag åkte till Mia kring nio draget för att beställa biljetter. Så nu har vi bokat våra biljetter till Stockholm Horseshow som är nu i November. Galet taggad är jag, och jag tror även Mia är det, äntligen så gör man något som man tänkt och velat göra länge.
Känns otroligt kul att vi ska åka iväg bara jag och Mia, det var länge sedan vi umgicks så mycket som vi gjorde tidigare och det saknar jag. Men det bästa med Mia det är att man alltid vet var man har henne, oavsett om man inte pratar på ett tag och träffas så vet man vart hon står och det är aldrig komplicerat att bara ringa och prata med henne om man så vill. Aldrig under den tiden vi känt varandra har vi varit osams och det känns otroligt skönt och hon har alltid funnits där för mig.
.
Vi ska bo i lägenhet och slipper alltså utgifter till hotell/vandrarhem/boende. Flyget dit och hem är också bokat, för ett otroligt bra pris faktiskt. Nu börjar nedräkningen för dit resan, det ska bli så sjukt kul så jag vet inte ens vad jag ska skriva. Sitter och ler för fullt och bara vill att det ska vara nu typ, men som sagt - den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.
Du är så bra Mia, hoppas du vet det. Super-duper-bra är du, speciellt för mig. ♥
30 Oktober 2011 Söndag
Vi går snart in i November månad, redan. Inte länge kvar till det är första advent heller om man tänker efter. Vi har snart gått hälften av vårat tredje år i gymnasiet. Det går så otroligt fort alltihopa.
Jag sitter och kollar på hööks hemsida, och jag hittar självklart en del som jag vill ha, även i Horze. Har redan börjat på en lista vad jag är sugen på till jul. Den byggs på mer hela tiden och jag ångrar att jag sålt så mycket som jag gjort då det är några av dem sakerna jag behöver.
.
Ska sälja lite saker nu också. Bland annat två träns, lite schabrak och min sadelgjord. Sadelgjorden vill jag byta ut till en hopplatta när jag väl får en hoppsadel, dock tror jag Stina var sugen på den så jag hoppas jag blir av med den, inte lönt att ha den liggandes. Sen har jag två sadelgjordar till, Annie är för tjock. Eller så är jag för svag, vilket som så är det inte lönt att ha dem liggandes när jag tänkt införskaffa en ordentlig hopplatta. Kanske borde gå egenom och ta bilder på vad jag har egentligen som jag vill bli av med.
.
Ska strax åka i väg till Mia, återkommer.
27 Oktober 2011 Torsdag
I dag går jag på höstlov. Det känns bättre än bra kan jag lova. Jag ska fira det med att åka till stan efter skolan, fixa lite grejer inför halloween. Och träffa min fina Mia! Sen får jag sällskap av Josse dit också, det tycker jag är bra, då slipper jag köra själv i stora vida Umeå.
Ska vara kvar till söndag förmiddag, sen åker jag nog hem till Robertsfors. Annie kommer få en del vila i veckan, Stina kanske skulle hjälpa mig att motionera henne någon dag vilket jag tycker är väldigt snällt, men sen så kan hon få lite vilodagar, även om hon inte direkt är övermotionerad. (Finns det något sånt ord?)
Det väntas i alla fall tandläkarbesök och kotknäckaren förhoppningsvis, och då lär jag ju inte kunna rida hur som helst. Men det blir nog bra, hade egenligen tänkt vara med på Åsa träningen idag, men den var inställd. Så jag åker nog dit för att träna själv i ridhuset.
.
Kommer in lite bilder sen, har kameran och sladdan hemma, men dem kommer så småningom.
26 Oktober 2011 Onsdag
Det är tråkigt att det är så hårt i backen nu, svårt att rida seriösa pass då vi inte har så mycket vägar. Rider man på grusvägen så lär det vara hårt i backen, åkrarna är upp plogade och spåren påfrysta, stigarna är kanske inte heller bästa alternativet då det är mörkt ute snart. Sitter och fundera på om jag ska ge mig på att longera en stund på åker som finns kvar, den var blöt för ett tag sen, men det kanske har försvunnit och gräset blivit "segt". Vi får se hur det blir helt enkelt. Hoppas på att hitta en transport att låna också så att man kan träna för Åsa om det finns platser lediga imorgon.
22 Oktober 2011 Lördag
Ett stort tack...
... till Annika.
Jag har nämnt Annika i flera inlägg tidigare. Och jag tror inte alla vet vem Annika är som hittar hit. Annika har jag ridit för så länge jag kan minnas, redan då jag började på satsningen och red ponnyn Manfred, till min första häst Buster, senare till sköthästar så som Gina och Kairos, och till sist Annie.
Jag har alltid trivts med att ha Annika som instruktör, hon är lättsam och plockar fram övningar som man alltid kan till nytta av senare. Annika flyttade nu i sensommaren, och jag tror aldrig att jag har känt mig så vilsen som jag har gjort då. Jag visste inte riktigt i vilken ände jag skulle börja, och jag blev så stressad när det inte funkade så som det brukade göra när Annika var med. Men jag försöker alltid tänka tillbaka, funkar inte övningarna en dag som jag tänkt mig - vad skulle Annika ha tagit för övning nu? Borde jag kanske gå tillbaka till det här ett steg?
Jag har lärt mig att analysera saker bättre, lära mig vad jag ska ta till för knep nu när jag fått vara ensam ett tag och inte velat plocka in en ny tränare direkt.
.
Jag har så mycket att säga till Annika. Och om du läser det här, tack. Du vet hur mycket du har gjort för mig.
Tror aldrig att jag kommer stå så nära en instruktör som Annika har stått mig. Annika var med mig upp och provred Annie, och när hon kom hit så red hon henne också, och har gjort det enda till hon skulle flytta. Och det har funkat jätte bra, och det har också blivit lättare. Jag tycker att det har varit jätte roligt att ha någon som rider henne och samtidigt kan hjälpa mig, för det är inte alltid så lätt att säga "gör si, och gör så", för rätt som det är så funkar det inte, och därför var det skönt att hon kunde rida Annie och sedan förklara utifrån det.
.
Jag tror hon var den enda som förstod vad jag egentligen tänkte. I början ville jag ha Annie, men sen ville jag inte, och då ville jag ut och provrida fler hästar. Alla tyckte det lät bra för Annie skulle ändå inte kunna gå dressyr och tävla så som jag ville. Annika sa aldrig något om det, hon tyckte jag skulle känna efter själv och att det var bra att jag skulle provrida andra hästar för då skulle jag förstå hur bra Annie var för mig. Jag provred aldrig någon annan häst. Det var efter en dressyrträning för Annika som jag bestämde mig att hon skulle vara kvar och jag skrev direkt till rebecca och frågade om hon kunde sänka priset. Svaret blev att jag skulle få ta henne gratis.
.
Jag hade Annie hos Annika hela sommaren. Och det har aldrig varit så kul som det var då. Det var kämpigt och tufft, men det finns inte ord hur kul jag har haft. Annika har ställt upp med träning, skjutsat hit och dit, lasttränat och hjälpt mig med allt, följt med på tävlingar och skrattat när saker inte riktigt gick min väg. Varit med från början och påmint mig om mina framsteg när jag inte riktigt sett dem. Hon har varit med enda från ruta ett och har alltid försökt hjälpa mig, alltid ställt upp och svarat på frågor även om dem varit dumma. Aldrig tappat hoppet trots att jag varit arg och ibland otrevlig.
.
Trots att Annika inte är kvar i trakterna så hör jag alltid av mig om det är något. Och jag får alltid ett svar tillbaka. Det känns skönt att jag alltid kan få hjälp på traven även om hon inte är där jag är, för det känns så mycket lättare att höra när jag har tänkt i rätt banor och när jag kanske borde ändra sätt. Alltid är hon positiv och glad för min skull, och det känns så kul. Jag saknar självklart att kunna skicka i väg ett sms och fråga om hjälp eller när vi ska träna nästa gång, det gör jag verkligen. För jag såg alltid fram emot våra träningar, för det var alltid kul och många gånger kämpigt. Hon vet alltid hur jag känt mig, även om jag inte har sagt något om det. Jag kan inte beskriva hur tacksam jag är, och jag tror verkligen ingen vet hur mycket hjälp och stöd jag fått av henne. Och att dem som rider och tränar för henne nu verkligen ska vara glada för det, för det är verkligen en person med kämparglöd, ibland har hon till och med så att det räcker och blir över för både sig själv och ryttaren som sitter på. Allt jag vill säga är, tack. och lycka till! Jag ska hålla alla mina tummar för dig, och jag hoppas att du kommer och hälsar på oss och skrattar åt oss när det går åt alla andra håll förutom dit jag vill, och hjälper oss flera gånger när vi behöver det.
.
Du är värd det bästa.
21 Oktober 2011 Fredag
Jag ska uppdatera imorgon - om allt ni missat. Jag är så trött nu, men i morgon kommer det långa inlägg om allt som hänt, och i veckan kommer en intervju också. Tack till alla söta och rara som är inne och kollar på min blogg, trots att bloggen varit lidande mot slutet. ♥
14 Oktober 2011 Fredag
Hanna om 12 Oktober 2011 Onsdag:
Haha du kommer ändå inte hinna träna eftersom du inte börjat borsta hästen än!
.
Haha! Hanna som äger stallet hade skickat den här kommentaren i går. Ni kanske får en aning om hur jag är i stallet? Annars kan jag säga det med två ord: megaseg och supernoga! (det blev nog mer än två ord, men jag slog ihop dom :} )
Jag brukar säkert borsta en timme, och då är Hanna ändå alltid klar före mig. Hon tyckte jag skulle åka till stallet direkt då jag slutade igår (kring tolv) för att borsta så jag skulle vara klar för träningen, och vi skulle åka 6. Så ni förstår kärleken här emellan, tycker om dig också Hanna!
Igår var jag dock snabb, hann borsta och göra klart innan Hanna ens hann komma, hann till och med borsta hennes häst!
3 Oktober 2011 Måndag
Mer bilder i morgon som blev tagna med min nya kamera - yei! Och vad har jag mer köpt? Om inte en hundklicker, hehehh!
medans så kan ni ju få läsa den här underbara artikeln: http://www.tidningenridsport.se/Article.aspx?m=45207&a=902068
1 Oktober 2011 Söndag
Har kommit på vad jag ska börja med nu i veckan. Kul ska det bli. Lite saker måste inhandlas först dock. Har länge funderat på hur jag ska göra det här, men nu har jag kommit på en början. sen om det lyckas är ju en annan sak. Men det känns otroligt kul att prova i alla fall!
.
Vad tror ni det kan vara som jag har kommit på? (; Självklart har det med Annie att göra och mitt projekt arbete!
1 Oktober 2011 Söndag
Har fått flera frågor om varför jag har gått/går på kryckor. Och jag har väl inte gjort någon direkt stor förklaring på det hela. Men i alla fall, jag gjorde en knäoperation, förra torsdagen. (22/9) Jag har länge haft problem med mitt knä, jag tror det kan ha börjat när jag gick mellanstadiet redan. Men när det började kollas upp så har de alltid sagt att det är växtvärk, men jag tror det är väldigt stor skillnad på att ha växtvärk och knappt kunna använda sitt knä för att det låser fast. Har efter det gjort en skikt röntgen, men utan några resultat. Och så vart det inte så mer med det, men eftersom det aldrig slutade och jag fick problem att både rida och vara med på idrottslektionerna så fick jag en magnet röntgen. Då skickas man in i en maskin, typ som en tunnel. Dem har länge trott att det kunnat vara en minisk, men inte på magnet röntgen hittade dom heller något, och då fick jag börja med sjukgymnastik hos sjukgymnast. Som ni förstår så vart det aldrig bättre med knäet efter det heller, och efter många om och men så fick jag en tid på en titthåls operation av en av de bästa läkarna som finns här omkring och som sällan gör en sådan liten operation.
.
Men till slut hittade dem felet. Alla har ett sk slemveck inne i knäet, och som jag förstår det så hade det blivit för mycket för min del (jag vet inte riktigt hur det uppkommer eller om det har något speciellt namn, de berättade detta för mig när jag vaknade upp efter sövningen, och då är man inte på topp, det kan jag lova.) och tryckte därför ihop minisker och annat jag har i knäet. När jag ridit med sadel så har jag varit helt blå på insidan av knäet, och det har alltså varit pga av att allt har blivit ihoptryckt. Men nu är felet återgärdat, och jag går mestadels utan kryckor nu. Operationen är inte speciellt stor, i alla fall inte i mitt fall. Och jag skulle kunna rida och så igen så fort det kändes bra, så i morgon ska jag upp på hästryggen igen och börja om. Jag tror dock Annie tappat en del, tyvärr. Men förhoppningsvis är det inte lika lång väg tillbaka, och jag vet på ett ungefär hur jag tänkt mig för att få igång henne ordentligt.
.
Nu har ni i alla fall en liten förklaring på vad det egentligen varit som gjort att jag inte kunnat rida. :)
