Tre timmar i streck har jag legat och suttit i soffan vartannat, en bild på skärmen som föreställer dig har varit uppe hela tiden. Ljuset fortfarande tänt på byrån och alla dess fina låtar som jag tycker om spelas.

Tre timmar i streck har tårarna runnit utan paus. Jag trodde dem skulle börja avta men i stället känns det bara som att det blir ännu värre.

Tre timmar i streck har det gjort ont i hjärtat, hårdare än någonsin. Jag tror aldrig att jag skulle vara

.

På fredag hade jag tänkt åka så tidigt som möjligt för att kunna vara med dig lite extra. I stället får jag inte ens träffa dig. Du är inte där.

Jag längtar inte hem, för det kommer göra så ont. Jag vill helst bara sitta här med mitt ljus och mörkret och vänta. Kanske är sanningen en annan om jag stänger ögonen tillräckligt hårt.

.

Jag har bett om att få vara ensam. Jag vet inte varför. Jag vill bara vara.

Det hela gör mig bara så rädd, även fast jag vet att det är över. Gjorde det ont, gick det snabbt, vad hann du tänka på.

Jag önskar jag hade kunnat vara med dig hela vägen, det hade jag ju lovat mig själv redan från början. Nu fick jag inte veta fören allt redan var över.

.

Jag älskar dig så enormt. Mer än vad jag älskar något annat. Jag är rädd för att fortsätta leva utan dig för jag är inte van att göra det. Det känns fel att vara utan dig. Fel att skratta när jag vet att du inte är där. När jag inte vet att du ligger i din korg i trappen, fel när jag vet att du hatar kyla och vänder om i dörren, fel att komma hem och inte få möte i dörren.

Jag har bett mamma och pappa spara dina saker. Din skål, ditt nya hus vi köpt i lördags, din fleece filt. Du måste dock förstå att vi inte kan behålla ditt tjocka täcke, för det är fullt med hår och det går inte att ta bort så lätt.

Tatueringen ska fyllas in när jag kommer från Gran canaria. Så du blir ännu tydligare i mig.

.

Varför gör det så ont. När jag tänker att du inte längre finns där vill jag kräkas. Det är min första tanke. Jag vill skrika så att all smärta försvinner och att det bara ska ta slut. Det är så lätt att välkomna en liten mysig kattunge in i livet, men så svårt att släppa en fullvuxen knubbig kastrerad hankatt femton, nästan sexton år senare.

I går kände jag att det inte var rätt, jag sa till Linus att jag trodde något skulle hända dig då vi skulle åka utomlands, jag hade i och för sig fel, det hände tidigare.

.

Jag kände att det var något. Tänkte redan i helgen att jag skulle ta kort på dig så jag hade något att titta på när jag var utomlands och skulle sakna dig. Nu har jag inga nya bilder, bara dem på telefonen som är väldigt mörka och bara visar dina konturer, knappt det.

.

Du kommer alltid följa mig. Den kärlek jag haft till dig kommer ingen annan få. Jag kommer aldrig tillåta att älska någon som jag älskar dig. Du är verkligen mitt allt och det gör så ont att veta att du inte finns mer. Du finns, men du finns inte.

-

Att allt ska göra så ont.

.

Minns du när kvinnan tänkte ta dig och trodde du var hennes katt? Minns du då du jagade fåglar inomhus? Minns du då du klöst på mammas nya tapeter? Minns du när du brukade möta mig i trappen och prata då jag kom geno dörren? Minns du då du var först till dörren då det knackade?, Minns du hur du bara kunde tvärbita ibland för att få igång bus?, Minns du när du brukade dricka ur duschen?, Minns du då jag torkat dig torr med handduk då du kommit från regnet då du var så dum och satt mitt ute på vägen istället för att ta skydd?, Minns du då vi låg på den blåa sköna mattan och myste hur länge som helst?, Minns du hur jobbigt det var då traktorn kom in på gården och du gömde dig under sängen?, minns du fyrverkerierna som även dom gjorde dig rädd och gömde dig?, minns du din senaste julklapp, du blev helt tokig av godisen?, minns du råttorna du fick?, Minns du hur jag brukade prata med dig som ingen annan fick höra?, minns du hur orolig jag kunde bli om du inte kom när jag lockade på dig sen satt du bakom dörren ngn minut efter?, minns du hur du brukade ligga under julgranen för du tyckte det var så mysigt?, minns du hur många ggr mamma blev arg för att du låg i min säng?, minns du hur du brukade sova ute i solstolen på sommaren då det var så varmt ute?, minns du då du höll till kring bordet och väntade på en gobit?, minns du då det var varmt på sommaren och du gärna la dig i skuggan kring bordet på altanen?, Minns du när vi brukade leka runt blomkrukorna?, minns du då jag drog dig i svansen då du gömt dig under soffan?, minns du då vi hängde ditt leksnöre i taket?, minns du då jag duschade dig?, minns du då du fick din klösbräda?, minns du då du varit i bråk och någon hade rivit dig väldigt ordentligt i örat?, minns du då jag brukade säga att jag älskar dig? minns du då jag var tvungen att springa upp en extra gång innan jag åkte för att pussa dig?, minns du att jag grät om jag skulle vara borta längre stunder?, minns du mig?, minns du oss?, jag minns allt och så mycket mer.. jag älskar dig..

Sov gott min vän. Sov gott.

.

Jag vet inte hur jag ska klara livet utan dig, men jag ska fixa det. Jag vet att du finns där och det kommer göra mig stark.